Datorerna måste dö

Den 24 oktober 1999 publicerade Sydsvenska Dagbladet en krönika jag skrivit. Den söndagen fick jag över 50 e-brev från folk i södra Sverige som läst och de flesta höll med mig.
Faktum är att jag aldrig tidigare eller senare fått så många reaktioner på något jag skrivit. I princip tycker jag likadant idag, fem år senare, men kanske hade jag skrivit den lite annorlunda... Idag hittade jag den på en disk jag trodde lagt av. Håll till godo.

Datorerna är skräp och måste dö
Synpunkt Söndag
Datorer har funnits i decennier. Efter mer än tjugo års intensiv utveckling fungerar de ändå förbluffande dåligt. Datorer är dyra att köpa, underhålla och äga. De är krångliga att använda och skulle forfarande behöva män i vita rockar som sköter dem; så som det gjordes på 60-talet.
Inte ens Microsoft har lyckats skapa felfria produkter, trots att företaget har haft ett faktiskt monopol på både operativsystem och de vanligaste programmen. Kanske har de nöjt sig med bara tillräckligt bra produkter, skriver Nicklas Mattsson, chefredaktör för tidningen Internetworld.

Är du förälskad i din dator ska du inte läsa detta. Det kommer att göra ont. För trots drygt tjugo års utveckling, hundrafalt snabbare datorer och hundratusentals människors idoga arbete i Silicon Valley, Bombay,Taiwan, Redmond och andra platser världen över är det en tråkig sanning som jag har att berätta. Datorer är skräp.
Datorer skapar irritation och får oss att svära minst två gånger i veckan. Datorerna är på väg in i väggen, med oss vid spakarna. Datorerna fungerar alldeles för illa. Datorerna är för dyra. Datorerna måste dö.

JAG HAR ANVÄNT datorer i olika former sedan 1984. Jag har jobbat som journalist med specialinriktning på IT-branschen i drygt nio år. Men jag är ändå en vanlig användare. Kanske mer luttrad, kanske med lite bredare IT-kunskap än de flesta, men, och detta är viktigt, jag är ingen tekniker.
Det sistnämnda är själva problemet, för mig och miljoner andra. Datorer är inte tillräckligt smarta, enkla eller vettiga för att en vanlig dödlig ska kunna känna sig nöjd med dem. Dessutom fungerar de alldeles för illa.
Undersökningar berättar att vanliga datoranvändare på vanliga kontor tillbringar ett inte oansenligt antal timmar varje vecka med – att lösa tekniska datorproblem… Inte att skapa fantastiska saker med hjälp av datorerna. Inte att vara effektiva eller ha roligt. Utanmed att lösa problem som uppkommer i datorvärlden. Jag har aldrig mött en vanlig datoranvändare som varit till 100 procent nöjd med sin dator. Jag har aldrig mött någon som använt datorer mer än två år som varit till 80 procent nöjd med sin dator.
Jag har aldrig förr fått så många samtal från mina läsare som står helt oförstående inför hur datorerna fungerar – och varför de fungerar så illa som de gör. När det inte längre bara är tekniker som använder datorer, slår deras bristfällighet igenom. Hårt och på bred front. Och det är du som får lida för det. Alternativet att omskola alla datoranvändare till tekniker är bara att glömma.
Jag vägrar.

LÅTER JAG SOM en domedagsprofet? Det är möjligt. Men här är fem enkla påståenden. Överväg dem själv och fundera över vad de betyder:
-Datorer är dyra att köpa, underhålla och äga.
-Datorer är krångliga att använda och underhålla.
-Datorer förlorar i värde snabbare än någon annan typ av elektroniska produkter. Ja, till och med snabbare än bilar.
-Persondatorer har trots att de funnits i snart tjugo år inte blivit särskilt mycket driftsäkrare.
-Datorföretagen, vare sig de är tillverkare av program eller burkar,
har svårt att reda ut vems felet är om din dator krånglar. Och alla skyller på alla.

SLUTSATERNA BORDE BLI följande, om man inte mot förmodan lever på att sälja datorer och datorprogram:
Sättet som man skriver program idag fungerar inte. Musen uppfanns redan för 30 år sedan och används fortfarande. Inte ens företaget Microsoft lyckas skapa felfria produkter, trots att de har monopol både på datorns operativsystem Windows och de vanligaste kontorsprogrammen som Word och Excel. Någonting är mycket skumt. Kan det rentav vara så att
frånvaron av konkurrens gjort att Microsoft legat på latsidan och bara gjort ”tillräckligt bra” produkter?
Framtidsforskaren Paul Saffo i USA är övertygad om att det är så.
– Microsoft har stoppat upp IT-utvecklingen med minst tio år, påstod han när jag träffade honom i somras. För även Paul Saffo som använt datorer sedan 70-talet tycker att de är dumma, svåra ochalls inte tillräckligt bra.
En annan guru på området, rådgivare till Bill Clinton och professor i telekommunikation, David Farber är övertygad om att databranschen måste tänka om.
– Datorerna är på väg in i en återvändsgränd. Man måste börja om, från grunden. Nya, unga förmågor
utan bagage i form av gamla sanningar om hur man bygger datorprogram måste till och ändra branschens utveckling, sade han i våras.

SÅ OM DU INTE litar på mig, lita på dessa två. Och fundera över varför professor Nicholas Negroponte, en av världens mest framstående IT-visionärer, helt enkelt konstaterar:
– Vi är inne i en ord cirkel med datorerna som ingen riktigt verkar veta hur man ska bryta. För sexton år sedan hade jag en persondator med en 250 kilohertz processor som fungerade utmärkt. Nu har jag en med 600 megahertz-processor, alltså 2 400 gånger snabbare, men det är långsammare och mer komplex. Det värsta är att utvecklingen fortsätter i samma riktning hela tiden.
Negroponte räknar med att hans Medialab på MIT (Massachusetts Institute of Technology) i Boston ska ha utvecklat en datormodell som kan tillverkas för en dollar inom fem år.
För datorer är för dyra. Har du tänkt på att datorerna vid juletid under de senaste tre åren faktiskt kostat runt 12 000 kronor varje år? Samma pris? Varje år? Försäljarna påpekar att man för varje år får mer för pengarna.
Snabbare datorer, roligare program på köpet, snabbare cd-spelare, ljudligare högtalare samt färggladare och större skärmar. Jodå. Det stämmer. Men samtidigt innebär det fler problem, mindre möjligheter att ställa saker tillrätta och mer komplicerade system som gör att supportavdelningar i nio fall av tio bara säger ”radera hårddisken och installera om systemet”när kundernas datorer krånglar.
Datorerna, som på 60-talet sköttes av män i vita rockar, är på väg att behöva de där männen i vita rockar igen. Fast den här
gången skulle hälften av alla hemdatorägare, många av dem människor som skaffat dator i samband med personalköp, behöva
en egen man i vit rock som kommer hem och fixar med datorn när den trilskas.
En paradoxal utveckling. Inte konstigt att folk svarar ”till supportavdelningen”, när Microsoft Windows 98 frågar ”where do you want to go today”. Och tror du mig trots allt inte, har jag ett ess i rockärmen. Det kallas år 2000-problemet. Ett säkerhetshål och ett huvudbry värre än vad någon illvillig datorhackare någonsin skulle kunna hitta på.
Och år 2000-problemet är datorbranschens eget misstag. Ingen annans.

NYLIGEN SADE datorföretaget Suns vd Scott McNealy att ”persondatorn började som en hobby – och kommer mycker snart att
återvända till att vara en hobby”. Naturligtvis pratar han för sin sjuka mor.Han har en vision om billiga, enkla datorer där användaren inte har programmen på sin egen hårddisk, utan där allt finns lagrat på nätverket – till exempel Internet. Han säljer förstås produkterna som ska göra det.
Inte vet jag om det blir bättre i McNealys vision. Jag är ingen tekniker. Jag vet bara att det inte är tillräckligt bra idag.
Missuppfatta mig rätt – jag kan inte skiljas vare sig från min Macintosh eller min Windowsmaskin. Med mig har datorbranschen lyckats. Jag tillbringade bara ett år som journalist framför en elektrisk skrivmaskin, sedan blev det datorer för hela slanten. Och jag har idag köpt och slängt fler datorer än jag vågar tänka på. Men det vet till och med Michael Dell, vd för succétillverkaren Dell när han nyligen konstaterade att:
– Värdet på informationsteknik går ned med 1 procent i veckan.
Jag tror han underdriver. Mina datorer går ned och måste startas om minst två gånger i veckan.
***

Dagens bild: Val Thorens

Soklart trevligt ställe i franska alperna. Högst belägna skidorten i de tre (numera är de väl kanske fyra?) dalarna.

Dagens bild: Långsjön

Julafton 2002 såg Långsjön ut såhär på förmiddagen Stämningsfullt.

Dagens bild: San Francisco

Favoritplats. Här plåtad från Sausalito. Också trevlig plats. Två "trevliga platser i världen" på en postning. Inte illa.

Dagens bild: Karlskrona

Blekinge har en fin skärgård. Det tyckte även kungen när han fick se en 600 kilos mina sprängas under en militärövning.

Dagens bild: Signaldalen

Trevligt ställe, igen. Signaldalen i Norge, precis på gränsen mot Sverige har varit start för hundslädsracet Fjällräven Polar ett par gånger. Suveräna slädhundar, dessa Alaskan Huskies.

Dagens bild: Pilanesberg

Sydafrikas minsta naturreservat, men ett av de absolut vackraste. "You haven't seen Africa until you've loooked into the eye of the elephant". Del 5.

Dagens bild: Imbaba

Klart fall av trevligt ställe (nummer 4) är Kairo. Kamelmarknaden ligger i förorten Imbaba. Och ja, de ska säljas för att styckas och ätas.

Dagens bild: Mykonos

"Trevliga ställen i vår värld, del 3". Inte riktigt värt att åka till Grekland enbart för Mykonos, men rolig att besöka över dagen. Greklands mest uppspacklade ö, mest blått och renast vitt i hela Grekland. Kul.
Intill ligger Delos för den som gillar historia (men kanske mest för den som gillar sten).

Dagens bild: Xcaret

Mexico är ett trevligt ställe. Ungarna gillade speciellt "eko-nöjesparken" Xcaret. Som synes även jag. Del 2, i serien "Trevliga ställen i vår värld".

Dagens bild: Pältsa

En sån här skoter skulle man ha, men då skulle man bo här också, inte i Tjockhult. I serien "Trevliga ställen i vår värld, del 1" sitter jag på en sportskoter framför Pältsa-toppen, 1444 meter över havet. Underbart område i världen. Rekommenderas.

Bloggens Ord – ny religion

Är det inte lite trist att en stor del av alla bloggar delvis handlar om - bloggar? Att diskussioner om bloggars betydelse är intressantare än bloggandet om viktiga ting? Att slagorden om att sanningen och alternativet till traditionella medier finns i bloggarnas framtid ekar ihåligt?
Och att när någon påpekar detta skruvar man oroligt på sig och säger att det inte alls är så att bloggare är journalister. De är nåt annat. Nåt bättre, men samtidigt oansvarigare, ytligare, mer alternativt, närmare sannningen och djupare. Allt på en gång. Det stämmer säkert. På Bloggforum 2004 framstod den närmast religösa, och samtidigt gulligt sympatiska, övertygelsen i all sin prakt. Bloggare har sett ljuset. Cute.

Samtidigt är det högst mänskligt att alla de som lägger ned sin själ (och löjligt antal timmar) på att blogga krampaktigt kämpar för att vidmakthålla illusionen om sin egen betydelse. Det är få bloggare som vill höra att de gör småskojiga fanzines på Nätet som läses av några hundra andra bloggare. Även om det är vad vi gör.

Bloggar i West Wing

Enligt utsago dök det upp bloggar i förrförra veckans avsnitt av West Wing i USA.
Serien har tappat lite fart efter säsong 4 då Aaron Sorkin lämnade in (säsong 1-4 är så lysande att alla vuxna borde ha DVD-boxarna), men fingerspitzgefühl finns det alltså fortfarande bland manusförfattarna.

I'm back

Imorgon kör jag igång igen.